Fritänkare som tröttnat på det mångkulturella samhällets återkommande misslyckanden och den politiska korrekthet som förhindrar utveckling på området. Jag har ännu inte funnit någon som kunnat visa några hållbara argument till försvar för det mångkulturella samhället. Argumenten emot är dock många och borde vara uppenbara för alla som tar del av nyhetsförmedling mer än en gång per vecka.
Även mäkta trött på att vår nationella jämställdhetspolitik styrs till stor del av radikalfeministiskt tankegods. När till och med de så kallade liberala partierna talar om kvotering som metod vet man hur mycket feminismen påverkat den politiska agendan. Riktig jämställdhetspolitik kan endast anses legitim om den tar båda könens problem och underlägen på allvar. Feminism är inte jämställdhet utan en ideologi som fokuserar på främjandet av kvinnors rättigheter. Feminism anser jag därför vara institutionaliserad ojämställdhet som vi måste ta kraftigt avstånd ifrån.
Jag vill också att vi anammar en mer realistisk kriminalpolitik. Detta innebär att vi skall ha rimliga påföljder i förhållande till brottets karaktär. Som exempel kan nämnas att jag anser att minimistraffet för mord aldrig bör understiga 25 år. Systemhotande brottslighet såsom hot av vittnet eller rättens företrädare måste mötas med kraft. Vi skall självfallet också ha ett tydligt brottsofferperspektiv där offrets känslor och lidande har företräde i förhållande till gärningsmannens.
Teorin om människans påverkan på den globala uppvärmningen är en annan viktig fråga. Jag anser att det inte visats utan rimligt tvivel att människans utsläpp av växthusgaser påverkar uppvärmningen. De motåtgärder som föreslås kommer dock utan tvivel ha katastrofala följder för mänskligheten och framför allt de fattiga i Afrika. När alarmisterna vägrar diskutera med skeptikerna visar de med tydlighet att forskningen är korrupt och vetenskapligt ohederlig. Jag menar att miljö-fundamentalismen som uppstått på sista tiden har lämnat vetenskapen och inträtt in i religionens domäner.
Jag bloggar för att vill se en förändring av landets politiska färdriktning på framför allt dessa områden. Politiskt anser jag mig huvudsakligen vara konservativ men till stora delar sympatiserar jag med liberalismen. Det finns inget parti i Sverige som jag arbetar aktivt för eller eller är medlem i. Det finns heller inget parti som jag har 100% samma uppfattningar som.
